|
|
|
Sista stocken som skall sågas på Sunds sågverk har nu nått fram till sågramen där sågaren Ture Björn styr den mot ramen. Flera arbetskamrater har samlats för att följa stocken. Sunds sågverk avveckades 1947.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00117)
Sunds Sågverk 1939. Konsum och Sågbyggningen med tillhörande vedbodar och utedass i förgrunden. Den ljusa byggnaden på kajen till höger är den s. k. Knorken där spillvirket flisades upp.
Flygbild över Sunds sågverk och arbetarbostäder.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00252)
Bränder på sågverken var ett stort problem. På Sunds sågverk hette nattvakten Uddbom.
Johannedals Herrgård.
Sågverkspersonal på Johannedals sågverk framför såghuset. Fotot från 1907. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01204)
Brädgården på Skönviks sågverk. I bakgrunden Östrands sulfatfabrik. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01310)
Skönviks sågverk och arbetarbostäder. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01313)
Brädgården på Skönviks sågverk. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00882)
Sunds Sågverks bolag bildas 1856 och 1858 byggs en ångsåg. I anslutning till Sunds sågverks byggs en herrgård med ladugård, trädgård och stall. Sunds sågverk ombildas 1876 till Sunds AB. 1931 brinner Sunds herrgård ner men parken vid herrgården finns kvar. I anslutning till parken låg länge en handelsträdgård där Sundsäpplet en gång togs fram. Nuvarande ägaren Metso Paper har, i samarbete med Sköns Norra Intresseförening, 2009 inplanterat två plantor av Sundsäpplet, Medelpads landskapsäpple i anslutning till den plats där trädgården låg. Jordbruket med ladugård och stall avvecklas 1947 och djurbesättningen flyttas till Merlo. Trädgårdsverksamheten fortsatte och arrenderades av trädgårdsmästarna David Elgh och Elis Nilsson. Sågbyggnaderna rivs 1948. Klicka här för att läsa mer om Sund. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00115-2)
Den gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910. Virkesvagnar som drogs manuellt till brädgården drogs därefter av ett elektriskt lok, en ovanlig syn på den tiden. För många syntes det oförklarligt att loket kunde dra sådana lass utan att någon synlig kraft stod bakom. Det var bara en bygel som stack upp i luften. Det måste naturligtvis vara ”väret” (vädret) som drev fram den och eka var en sak som brukar drivas fram med ”vär”. Loket därför att heta ”Väreka”. Pettersson fick förtroendet att köra ”Värekan” från början och gjorde så i årtionden och sedan fick han heta ”Värekspelle”. Senare kallades loket endast för ”Ekan”. Källa: Sund Blänken nr 2-3 1953.) (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00199)
Sunds sågverk. T.h. såghuset, t.v. om såghuset pannhuset med badhus på framsidan. T.v. på högbanan syns den s.k. Värekan som drog vagnarna till stapelplatserna i brädgården. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00511)
Skönviks sågverk och arbetarbostäder och Gångvikens municipalsamhälle. T.h. Östrand fabriker. I bakgrunden Timrådalen. Bilden från 1930-talets början. Klicka här för mer info om Skönvik. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02092)
Timmerfora. Källa: ”Svenska Cellulosa Aktiebolaget Sundsvall hösten (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02119)
Johannedals sågverk i slutet av 1930-talet. Vid bildens hägra kant syns boardfabriken som byggdes 1931-1932 för tillverkning av porös board. Fastigheterna i vänstra nedre kanten är Knubben, Lillgård, Kubiken med vedbodar och utedass. Därefter syns Faktorsbostaden och J-O Lindströms hus. På Alnösida syns Gustafshamns sågverk. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02228)
|
![]() |

| Sågverk |