Sunds-Bruks Verkstäder och Slip. Den gamla plåtverkstaden revs i mitten av 1940-talet. Vid kajen ligger bogserbåten ”Rönnefors”. Fr.v. syns arbetarbostäderna Härnösandsbyggningen och Bergbyggningen med utedass och vedbodar samt längst till höger Sjöbyggningen. Klädställning för hängning av tvätt syns till höger om vedboden. Bilen vid Härnösandsbyggningen ägdes av Edvin Andersson och var uppställd under krigsåren då försvaret skulle använda däcken till sina fordon. Förankringsvajern till lyftkranen som syns på bilden var förankrad i fundament ovanför industriområdet
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00150)

 

Vy över Skönvik med Skönviks verkstäder och arbetarbostäder från sågverkstiden.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar  00792)

 

1876 byggdes den upphalningsslip på Sund som syns på bilden. Avsikten med slipen var att reparera, utrusta och avhjälpa maskinfel på fartygen. Vid slipkajen låg ofta större lastfartyg för att få maskinfel eller andra skador avhjälpta. På slipen byggdes även båtar och den först byggda bogserbåten, Sund, sjösattes 1888. Ett hundratal båtar byggdes på slipen. På bilden syns även den högbana som användes för transport av virkesrester från sågen. Virkesresterna användes till kolmilorna och till uppvärmning av verkstadslokalerna.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar  00149)

Båtar på slipen vid Sunds Bruks Verkstäder och Slip för underhållsarbeten.
 (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00167)

Varpbåtar tillverkades vid Sunds Bruks Verkstäder och Slip. Varpbåtar användes bl.a. vid mottagning och transport av timmer  från bogserbåtarnas timmerforor till sågverken. Varpbåten på lastbilen skall transporteras vidare med järnväg till beställaren. Omlastning sker vid Sunds Bruks järnvägsstation. Ragnar Holmboms åkeri sköter lastbilstransporten med Ragnar själv bakom ratten.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00357)

På Plåtmanufaktur i Sund tillverkades bl.a. diskbänkar. Diskbänkarna polerades för hand.
(Foto Filip Westlund 00364)

Sunds barkningsmaskin typ BM B14P. Barkningsmaskinen visades första gången på Stockholmsmässan 1952 där den rönte stor uppmärksamhet.  I bakgrunden Sunds Strömbildare.
 (Foto Filip Westlund 00382)

Produkter som tillverkades på Plåtmanufaktur.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00363)

 

Arvid Pettersson uppvaktas av arbetskamraterna på Sunds Verkstäder på sin 60-årsdag 1957. Arbetaren i förgrunden med förklädet är Frans Högström. Förklädet användes som skydd vid arbeten med slipning av borrar och vid betning av metaller för avlägsnande av oxider. Vid betningen användes syrabad.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00162)

 

Kronprins Carl Gustaf besöker SUNDS DEFIBRATOR (f.d. Sunds Verkstäder AB) 1969.
Fr.v.: Okänd, Kronprinsen, Olof Hising (prod.dir.), okänd, Lennart Söderlund (fackordf. avd 205 av Metall), Sven Olof Söderlund (fackrepr. avd. 205), skärmaskinsoperatör (okänd). Det är skärmaskinsarbetet, tekniskt ganska avancerat, som ”skärskådas”! Året var visst 1969. Det var vid SCA som Kronprinsen i huvudsak ”pryade” en tid, en eller två veckor… Identifieringen av personerna på fotot är gjord av Åke Löfqvist som var planeringschef på Sunds Defibrator.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00183)

 

Martin Hedman vid svarven på Sunds Verkstäder. Martin började som svarvarlärling efter sin skolgång vid 14 års ålder 1942 och fortsatte som svarvare fram till sin pensionering 1992.
 ( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00163)

 

 Sunds AB:s sågverksrörelse läggs ned 1947, verkstadsrörelsen byggs ut och en plåtmanufakturverkstad startas där friställda arbetare från sågen omskolas till att tillverka diskbänkar, husgeråd. Plåtmanufakturtillverkning pågår hela 1950-talet.På fotot visas utskärning av hål för diskhon rostfria diskbänkar. Fr.v.: Rolf Larsson, Karl-Åke Johansson.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00103)

 

Ritkontoret på Sundsbruk.                                                                 
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00694)                                   


                                

Arbetsstyrkan på Plåtmanufaktur och Verktygsverkstaden i mitten av 1950-talet.
1.Lydia Jansson 2.Tore Hedman 3.Bertil Hedman 4.Gösta Knutsson 5.Ernst Söderholm 
6.Karl Otto Olsson 7.Ingrid Larsson 8.Ingrid Löfström 9.Larsson 10.Karl Åke Johansson 11.Fridolf Söderlind 12.Valter Westlund 13.Hia Jonsson 14.Roland Tingström 15.Kalle Lundgren 16.Henry Löwenstein 17.Nils Östergård 18.Larsson(?) 19.Ingmar Nilsson 20.Gösta Risberg
21 Gösta Persson 22.Erik Nordqvist.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00220-1)

Tillverkning av vibrationssil, typ Lindblad på Sunds verkstäder. Vibrationssilens uppgift var att befria pappersmassan från föroreningar. Uppfinnare var konstruktören Roland Lindblad på Sund. Vibrationssilen var en kvalitetsprodukt med stor konkurrenskraft och som såldes i stort antal.
(Källa: Sund Blänken nr 2 1952.)
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00381)


Personal vid Sunds Bruks Verkstäder och slip omkring 1920.
Rad 3 nerifrån 5:e fr.v. Frans Högström.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00427)

"I mitten av nedersta raden sitter min far Gustaf Gidlöf i kostym och hatt och bredvid honom sitter med Vega-mössa ingenjören Nils Anton Östman. Östman var under slutet av 1920-talet och fram till 1933 platschef för den mekaniska verkstadsdelen. 1933 efterträddes han av min far Gustaf Gidlöf, som därefter ledde företaget fram till 1956. Nils Anton Östman hade gått på Tekniska Gymnasiet i Härnösand och ingenjör.  Gustaf Gidlöf hade en annan bakgrund med början i modellsnickarverksta´n och därefter fått fortsätta som ritbiträde vid Sunds Verkstäder och Slip. I hans efterlämnade betyg och gamla papper finns brevet från disponenten Arne Mörch där Gustaf Gidlöf får anställning som förste ingenjör vid Sunds Bruk, Verkstäder och Slip fr o m den 1 oktober 1933. Gustaf Gidlöf fick vid det tillfället veta att han skulle ansvara för en avveckling av verksamheten som då inte gick så bra.  Men, enligt min mamma, som då fick ett telefonsamtal från Gustaf, skulle detta inte bli verklighet om Gustaf kunde påverka den framtida utvecklingen. ”Den här verksta´n och dessa arbetsmöjligheter är alltför viktiga för Bruket och dess personal för att läggas ner. Det skall jag se till att nedläggning inte sker.” .

Jag tänkte att det vore intressant för föreningen att ha den informationen. 
 
Många varma hälsningar och tack än en gång för en utomordentligt fin hemsida.
 
Christina Stattin f. Gidlöf
Upplands Väsby

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00427)

 


  

Upphalningsslipen eller ”Slipen” vid Sundsbruk som Sunds-Bruk, Verkstäder och slip beslutade bygga 1876.
Avsikten med slipen var att reparera, utrusta och avhjälpa maskinfel på fartygen. Vid slipkajen låg ofta större lastfartyg för att få maskinfel eller andra skador avhjälpta. På slipen byggdes även ett hundratal båtar och den först byggda bogserbåten, Sund, sjösattes 1888.
Högbanan i förgrunden användes för transport av virkesrester från sågen och användes till kolmilorna och till uppvärmning av verkstadslokalerna.
Mitt i bilden, kolmagasinet där man förvarade kol från kolmilorna och som bl.a. användes som bränsle i båtarna.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00149 och 00532)

 

 

Till sidans huvud


Hemsideansvarig: Leif Eriksson epost:  leif.eriksson@alnon.eu
Webansvarig:Bengt Wiklund 070-3275231  epost:
bengt.wiklund@alnon.eu


 

 

Verkstäder