
Julstök och julgran I väntan på en jul i slutet av 1930-talet
|
Det började redan på sommaren, när pappa var ute i skogen
Vi hade flyttat hit till Öråker från Skönvik i våras och
Under fikapausen satt pappa och tittade på alla granar, som stod runt omkring oss. Granar, som kunde komma ifråga till en julgran framöver.” Vad tycker ni om den där”, han pekade på en gran bakom en sten, “kanske lite för kort men Mormor Signe och morfar Axel hyrde lägenheten på övervåningen. Mormor, som var duktig på matlagning, hjälpte mamma under hösten med konservering och tillagning av gris- och kalvkött efter höstslakten. Det fanns ingen frys att lägga maten i utan allt, som skulle sparas måste tillagas och konserveras. Burkarna sattes sedan ner i jordkällaren där de stod i fina rader med etikett på framsidan. På Anna-dagen lades lutfisken i blöt i en stor träbunke i ladugårdssvalen. Lutfisken såg ut som torra bräder, men skulle bli hög, vit och fin i köttet till julen, när den var färdiglutad. Mamma och hennes väninna Anna Sjöström, lånade Sjödins bagarstuga och bakade en stor trave korntunnbröd, som vi förvarade på glasverandan där det var lite svalare.
Julstädningen började! Jag fick diska porslinsburkarna på hyllan ovanför diskbänken. Hyllan fick nytt fint hyllpapper. På de små burkarna stod det vitpeppar, kryddpeppar, kanel och ingefära - socker, salt, vetemjöl och potatismjöl på de stora burkarna. När burkarna stod på hyllan, efter diskningen, sattes I god tid före jul stöpte mormor ljus– långa, korta, samt de Närmare jul kläddes alla blomkrukor med rött kräppapper, som virades runt krukan. Upptill veks en kant ned och drog man i kanten blev det ett vågigt mönster. Mamma och pappa hjälptes åt att fernissa korkmattorna, som blev blanka och mörknade mer och mer för varje år, som de fernissades.
Ett par veckor före julafton bestämde pappa att han och jag Nästa dag, som var en söndag, gick pappa och mamma tidigt i lagårn. När pappa kört upp mjölkkrukorna till mjölkpallen, där de hämtades av lastbil, för vidare transport till mejeriet i sta´n, åt vi en stadig frukost. För säkerhets skull tog vi med oss några smörgåsar och lite mjölk i en flaska, om det skulle ta lång tid att hitta granar. Pappa var säker på att det skulle gå fort i år. Han hade redan sett ut granarna. Vi skulle ha tre stycken.
Var granen tät och fin på den ena sidan kunde den vara kal och ojämn på den andra sidan eller så var granen krokig på mitten eller för bred eller alldeles för smal. För att nu inte tala om toppen, som ofta kunde vara sned. Om den var för lång gick det bra att ta av en bit, värre var det om den var för kort. Det var tur att vi hade matsäck med oss för letandet tog på krafterna. Till slut hittade vi en gran, som vi tyckte såg bra ut och tur var det för nu började det att bli mörkt och man fick nästan gissa sig till hur granarna såg ut. Så var det mormor och morfars gran. Nu var det så att morfar ville nästan skapa sin gran själv. Den kunde se ut hur som helst. Var det för långt mellan grenarna borrade han i några grenar. Blev grenarna för långa, klippte han till granen så att den blev snygg. Inga problem att hitta gran till honom och medan vi letade efter den, hittade vi också en till farmor. Skönt att det var utför när vi skulle hem för det var mycket att släpa på. Farmors gran var inte så stor för den skulle stå på ett bord, så den fick jag bära. När vi kom hem tog jag snabbt av mej skidorna och sprang in till mamma, för nu måste hon komma ut och se. Mamma berömde och frågade vart vi hittade den fina granen, alltmedan pappa berättade och snurrade granen runt. Mormor och morfar kom också ut och tyckte att deras gran var så vacker. Morfar skulle bara flytta ett par grenar nerifrån stammen och sätta dem högre upp och sedan klippa lite. Granarna sattes i en hink vatten i vedboden, där de skulle stå och dra vatten till julen.
|
![]() |
![]() |