Avsnitt 1

                             Julstök och julgran             I väntan på en jul i slutet av 1930-talet

 

 

 

 

 

 

Det började redan på sommaren, när pappa var ute i skogen och plockade blåbär. När han kom hem kunde han berätta att i år finns det fina julgranar i närheten av tjärnen. ”Jag har sett ut en, som är vacker uppe på vår skog. Nästa gång jag går i skogen ska jag se om det finns någon till Westins  (mormor och morfar) och kanske till mamma också”. Det var farmor.                  

 

 

Vi hade flyttat hit till Öråker från Skönvik i våras och köpt ett litet jordbruk med kor, gris , häst och höns. Pappa Edvard arbetade också vid SJ och när han kom hem var han trött efter en lång arbetsdag, men då återstod arbetet med jordbruket. At t gå i skogen och plocka bär var som semester för honom. Mamma Margit och jag var ofta med och plockade. Jag uppskattade mest när vi tog paus och tog fram korgen med termosen, saftflaskan och kaffekopparna.  Hembakat vetebröd fanns naturligtvis  i korgen. Aldrig har väl kaffet och min saft luktat och smakat så gott som då.        

 

 

 

 

Under fikapausen satt pappa och tittade på alla granar, som stod runt omkring oss. Granar, som kunde komma ifråga till en julgran framöver.” Vad tycker ni om den där”, han pekade på en gran bakom en sten, “kanske lite för kort men om något år blir den bra. Jag får gå någon dag om det blir tid över upp på kraftledningen, där finns det kanske några granar.”

 Så blev det för kallt att plocka bär, men våra förråd av sylt var fyllda och i jordkällaren stod flaskor med vida halsar fyllda med lingon och vatten. De skulle ätas  till julens efterätter med en klick vispad grädde.

 

Mormor Signe och morfar Axel hyrde lägenheten på övervåningen. Mormor, som var duktig på matlagning, hjälpte mamma  under hösten med konservering och tillagning av gris- och kalvkött efter höstslakten. Det fanns ingen frys att lägga maten i utan allt, som skulle sparas måste tillagas och konserveras. Burkarna sattes sedan ner i jordkällaren där de stod i fina rader med etikett på framsidan.

På Anna-dagen lades lutfisken i blöt i en stor träbunke i ladugårdssvalen. Lutfisken såg ut som torra bräder, men skulle bli hög, vit och fin i köttet till julen, när den var färdiglutad. Mamma och hennes väninna Anna Sjöström, lånade Sjödins bagarstuga och bakade en stor trave korntunnbröd, som vi förvarade på glasverandan där det var lite svalare.


Julstädning

Julstädningen började! Jag fick diska porslinsburkarna på hyllan ovanför diskbänken.  Hyllan fick nytt fint hyllpapper. På de små burkarna stod det vitpeppar, kryddpeppar, kanel och ingefära - socker, salt, vetemjöl och potatismjöl på de stora burkarna. När burkarna stod på hyllan, efter diskningen, sattes  hyllremsor av  tyg med broderade blå blommor fast med häftstift på framkanten av hyllorna.  Kaffebönorna förvarades i en plåtburk i skafferiet tillsammans med kaffekvarnen. Skåpen skulle också städas och hyllpapperet bytas ut. Innanfönstren plockades ner från vinden och putsades. Fönsterbomull lades mellan rutorna mot draget. Istället för bomull fick köksfönstren toppig fönsterlav, som dekorerades med några vackra torkade blad av bladlav. Vita pappersremsor med klister blöttes och sattes fast runt varje fönster för att det skulle bli dragfritt. Fönstren kunde inte öppnas under vintern utom i kammaren, där det fanns ett litet vädringsfönster.

 

Pepparkaksbak

I god tid före jul stöpte mormor ljus– långa, korta,  samt de svåra grenljusen. Vi kokade knäck och bakade pepparkakor, det roligaste baket där jag fick vara med och hjälpa till.

 

Närmare jul kläddes alla blomkrukor med rött kräppapper, som virades runt krukan. Upptill veks en kant ned och drog man i kanten blev det ett vågigt mönster. Mamma och pappa hjälptes åt att fernissa korkmattorna, som blev blanka och mörknade mer och mer för varje år, som de fernissades.

                        

 

 

Julgranen

Ett par veckor före julafton bestämde pappa att han och jag skulle ta julgranar nästa dag. Äntligen!!! Nu måste vi ut och valla skidorna. Eftersom det var kallgrader och snöade lätt tog pappa Lappglid, som såg ut som en svart fyrkantig kloss, och med den  gned han in våra skidor. Därefter måste man gnida ut vallan med handen och sedan lite extra valla under hålfoten och längst bak på skidan för att det inte skulle bli så bakhalt. Mamma skulle vara hemma och ordna med några hemliga julklappar. Dessutom var det några år sedan hon åkte skidor.

 

Nästa dag, som var en söndag, gick pappa och mamma tidigt i lagårn. När pappa kört upp mjölkkrukorna till mjölkpallen, där de hämtades av lastbil, för vidare transport till mejeriet i sta´n, åt vi en stadig frukost. För säkerhets skull tog vi med oss några smörgåsar och lite mjölk i en flaska, om det skulle ta lång  tid att hitta granar. Pappa  var säker på att det skulle gå fort i år. Han hade redan sett ut granarna. Vi skulle ha tre stycken.

 

När pappa och jag åkte skidor tillsammans  gick det till så, att han for iväg så fort han kunde en bit, där stannade han och väntade sedan på mej. När jag kom fram till honom satte han iväg igen och jag blev tröttare och tröttare.  Det hade slutat snöa, men skidorna sjönk ner i den ospårade snön och det gick tungt när vi åkte in i skogen. Granarna var täckta med snö och pappa måste slå med staven på de snötyngda grenarna för att se hur granen såg ut. Pappa hade tappat bort sina fina granar och det var bara att söka på nytt.

 

Var granen tät och fin på den ena sidan kunde den vara kal och ojämn på den andra sidan eller så var granen krokig på mitten eller för bred eller alldeles för smal. För att nu inte tala om toppen, som ofta kunde vara sned. Om den var för lång gick det bra att ta av en bit, värre var det om den var för kort. Det var tur att vi hade matsäck med oss för letandet tog på krafterna. Till slut hittade vi en gran, som vi tyckte såg bra ut och tur var det för nu började det att bli mörkt och man fick nästan gissa sig till hur granarna såg ut.

 

 Så var det mormor och morfars gran. Nu var det så att morfar ville nästan skapa sin gran själv. Den kunde se ut hur som helst. Var det för långt mellan grenarna borrade han i några grenar. Blev grenarna för långa, klippte han till granen så att den blev snygg. Inga problem att hitta gran till honom och medan vi letade efter den, hittade vi också en till farmor.

 

Skönt att det var utför när vi skulle hem för det var mycket att släpa på. Farmors gran var inte så stor för den skulle stå på ett bord, så den fick jag bära. När vi kom hem tog jag snabbt av mej skidorna och sprang in till mamma, för nu måste hon komma ut och se. Mamma berömde och frågade vart vi hittade den fina granen, alltmedan pappa berättade och snurrade granen runt. Mormor och morfar kom också ut och tyckte att deras gran var så vacker. Morfar skulle bara flytta ett par grenar nerifrån stammen och sätta dem högre upp och sedan klippa lite. Granarna sattes i en hink vatten i vedboden, där de skulle stå och dra vatten till julen.

 

Till avsnitt 2
Till sidans huvud