Språket i Skönvik |
I denna skrift har jag undvikit att använda sådana ord-, som skulle fordra särskild förklaring för att bli begripliga. Då jag nu skall skriva något om språket i Skönvik avser jag inte att behandla ämnet särskilt grundligt. Detta anser jag vara en uppgift för språkforskare. Jag ämnar endast att göra en förteckning över sådana ord och uttryck, som jag själv hörde och använde i min barndom och ungdom; och nöjaktigt förklara deras betydelse. Språket i Skönvik bygger inte på särskilt gamla traditioner. På platsen bodde inte många förrän i början av 1800-talet, då glasbruket byggdes. Då, och särskilt senare, då sågverket anlades, inflyttade många från olika delar av vårt land, de flesta från Ångermanland, Västerbotten, Jämtland, Hälsingland, Värmland, Dalarne och Småland. Ja, även från Finland. Dessa förde nog med sig egna provinsialismer, varav dock de mest utpräglade aldrig blev allmän egendom. Sålunda hörde jag aldrig någon annan än en västerbottning kalla en tupp för kånka eller som uttalade två och tvål som två och tvål. Jag hörde inte heller någon annan än min mamma kalla yttersta biten av en brödlimpa för kåt, något som hon säkerligen hade med sig från sin västgötska hembygd. Sådana enstaka ord tar jag inte upp, utan endast mer allmänt förekommande. Språket i Skönvik hade nog sitt ursprung i den närmaste bygden, i Sköns och Timrå kommuner. Och här följer min ordlista: Aga, ligga på aga, sova oroligt för att kunna vakna på viss tid Årder, al Balla, testikelpung hos djur Behändig, näpen, nätt och rar Bläkta fläkta, ha brått Bobbrikoff, knöl, fähund. Benämningen tagen efter namnet på den ryske generalguvenören i Finland Bresa, stå eller sitta med benen utbredda Bröt, oordnad hög, t.ex. timmerbröt Bula, liten böld Bullskiva, en skiva mjukt bröd, oftast rågbröd Divla, diskutera, munhuggas Ekan, el, lok, som drog virkesvagnarna på högbanan i brädgården, från sågen och hyvleriet Fasligt, förskräckligt, otäckt: Fjälla, fästmö, kvinnligt sällskap, även flicka Fegljus, ljus som brinner där någon skall dö Flåsa, brinna med flammande låga Flister, mjäll i håret Frässe, gammal katthanne, kattgubbe Frö, förfrysa en kroppsdel, vanligen händer eller fötter, t.ex. han frödde händerna, hon har frött fötterna Getöga, kasta ett getöga, titta i smyg och frågande på någon Gneka, gnissla, knarra. Träd som rör sig mot varandra kan sägas gneka, även en dålig fiolspelare Gräv, hacka för upptagning av potatis, även kallat pärgräv Gång, att stå i gången, undergå konfirmationsförhör i kyrkans mittgång Går, slem, snor Gå ut på, med betoning på på, unga mäns försök att "knacka och bli insläppta hos flickor i bygden Hitanför, hitom Hixna, hissna, bli yr och vimmelkantig Huga, hu (då) Hurvel, örfil Huskas, rysa (av köld) Hämtare, spann hink Höna, kvinnligt könsorgan (hos flickor) Illvoling, rackarunge (i mindre allvarligt sammanhang) Kas, avskrädeshög, gödselhög, dyngkas Klampare, bas i ett utlastarelag Klatter, krångel. Att klattra, vara krånglig och besvärlig Klumsen, stel i händerna (av köld) Kläpp, besvärlig barnunge Karibel, rackarunge Knallhatt, hård herrhatt, kubb Knövlig, skrynklig Korsten skorsten Kullra, rulla, leka med rullband, göra kullerbytta Kura, under en paus invänta mörkrets inbrott, kura skymning Kurka, försök att tröttköra en nykomling i ett arbetslag Kvamna, känna det som om man vore nära att kvävas Kvissla, blemma, liten finne Lappvantar, stora flingor blötsnö Lura, rulla ihop, linda in Lägda, äng för höskörd och bete Magahov, måttlighet i mat och dryck Mala, stor hop, t.ex. människor och siffror Nagelkäll, värk i fingertopparna sedan man kommit inomhus från kallt väder Näbbgädda, påstridig och näsvis jänta Odygdig, granntyckt och kräsen, om barn även lekfull och påhittig Ogavlig, oformlig, ofantlig (ogavligt stor, ogavligt dum o.s.v.) Omagadöme, gå i barndom (om äldre personer) Ovålig, vårdslös Pecklig, späd och klen, mest om barn (hon är ett peckel t.ex.) Per i backe, rölleka Pick, manligt könsorgan (hos pojkar) Piga, hjälparbetare i såghuset Puta, tagelstoppad dyna för stabbläggare, på undersidan formad ofter axeln, på översidan klädd med tjockt läder och fastspänd med en kraftig läderrem under den fria axeln Pära, potatis, i plur. pärer Rabba, med fötterna bromsa en spark eller kälke Ralla, skvallra, springa med skvaller Reka, röra eller rucka på något Remskräddare, den arbetare vid sågverket som ansvarar för och reparerar remmar av olika storlekar, som förekommer Rimpa, avlångt stycke, remsa, t, ex. av väv eller åkerjord Ripa, en repa, en rispa, även att göra repor och rispor Seckla, dregla Serare, en man som vid stabbläggning svara för stabbens uppbyggnad, även särare Sint, ond, förargad Sjösprång, oväder med storm och stiganda vattenstånd Skidbrätta, den upphöjda delen framtill på skidan Skithusgubbe, den lägsta av alla befattningar vid sågverket, att rensa och tömma de många avträdena Skofta, arbeta på övertid Skova, beläggning av matrester i pannor och grytor Skrat, skrämma, sätta krat i någon Skröplig, dålig, sjuklig Skrövligt, skrynkligt Skvätten, lättskrämd' Snyta, spets (på sko_ eller skida) Snöga, snöa Stabbe, stapel i brädgården Stabbläggare, arbetare som på axeln bär virke från högbanan till stabben (även plankbärare) Stilla, utfodra djur Strongna, vara nära att kvävas, storkna Strul, oreda och virrvarr Stula, göra kullerbytta Syndastraff, ringaktade personer (ditt sakramentskade sydastraff) Syta, sköta småbarn Sågställare, förman för såghuset Sälster, slagträ vid bollspel Tabrasch, ras, oreda, kaos Tiss, bröst eller bröstvårta för amning Tjuka, hårdartad svamp på träd Tokbruse, upptågsmakare, spelevink Tremänning, syssling Tvara, ett vispverktyg, gjort av toppen av en gran eller tall, mest använt vid grötkokning Tvärsför, vara ogin, sätta sig på tvären Underfund, komma underfund om något, uppfatta och förstå något Understå, understå dig inte våga inte, jag vill inte understå mig, jag vill inte nedlåta mig till något Uppstopt , vatten som trängt upp på isen Vasseratre, föralldel (egentligen gammal besvärjelse, vid Vår Herres trä d.v.s. vid Kristi Kors) Vildskifting, djärv och dumdristig person Vårhacka, sprickor som man kan få på händerna om våren, efter att ha blaskat i kallt vatten Åtabak, baklänges
![]() Hemsideansvarig: Leif Eriksson epost: leif.eriksson@alnon.eu |
![]() |
![]() |