Öråker är en gammal jordbruksbygd.

År 1642 beskattades 2 gårdar i Öråker. 1805 hade antalet beskattade gårdar vuxit till fem. Storskifte genomfördes 1764 och 1771, laga skifte 1828.

Den äldsta kartan över Öråker är Storskifteskartan från 1772.

Befolkningsökningen under 1800-talets senare hälft medförde att kyrkoledningen i Skön delade in socknen i fem ”småskolerotar” varav Öråker utgjorde en av dessa och byggdes på 1880-talet.

Öråkers småskola innehöll de tre första förberedande årskurserna inför folkskolan.

Skolan användes från 1870-talets slut till slutet av 1940-talet då enhetsskolorna

byggdes ut i Skön. Efter renovering användes skolan som samlingslokal fram till 1980-talet. Skolan är numera privatbostad.

I Öråker har även funnits en gård som under första delen av 1800-talet användes som tingshus.

Öråker fick elektricitet 1920 och telefonförbindelse på senare delen av 1920-talet.

Fornlämningar:

I den uppodlade dalgången som går genom norra Skön undersöktes fyra gravar i Öråker 1971 när Timmervägen skulle byggas. Gravarna dateras till 500-900 e.Kr f. och de antas även överlagrat en boplats. (Riksantikvariatets rapport 1975 B 35).

På Storskifteskartan från 1771 redovisas ett Båtsmanstorp inom Öråker.

Källor:

Sundsvalls kommun. Översiktlig kulturmiljöinventering 1999

”Från gamla Skön”, del I och II,  M.O.J.Svedberg

Riksantikvarieämbetets rapport 1975 B 35 1971.

”Kulturhistorisk förstudie inför uppförande av kraftledning från Öråker till Skön-Prästbord (Birsta) i Skön sn, Medelpad”.

Murberget, Länsmuseet Västernorrland 1994:9

”Kyrkan och bygden”, Sköns kyrka 150-årjubileum. 2000. 

"Låt oss minnas -Axplock från min uppväxt i Öråker under 1930-talet" Alf Strandell. Utgiven av Sköns Norra Intresseförening, häfte nr 2 2010.