|
Sågverk |
|
Sista stocken som skall sågas på Sunds sågverk har nu nått fram till sågramen där sågaren Ture Björn styr den mot ramen. Flera arbetskamrater har samlats för att följa stocken. Sunds sågverk avveckades 1947.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00117)
Sunds Sågverk 1939. Konsum och Sågbyggningen med tillhörande vedbodar och utedass i förgrunden. Den ljusa byggnaden på kajen till höger är den s. k. Knorken där spillvirket flisades upp.
Flygbild över Sunds sågverk och arbetarbostäder.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00252)
Bränder på sågverken var ett stort problem. På Sunds sågverk hette nattvakten Uddbom.
Johannedals Herrgård.
Sågverkspersonal på Johannedals sågverk framför såghuset. Fotot från 1907. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01204)
Brädgården på Skönviks sågverk. I bakgrunden Östrands sulfatfabrik. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01310)
Skönviks sågverk och arbetarbostäder. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01313)
Brädgården på Skönviks sågverk. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00882)
Sunds Sågverks bolag bildas 1856 och 1858 byggs en ångsåg. I anslutning till Sunds sågverks byggs en herrgård med ladugård, trädgård och stall. Sunds sågverk ombildas 1876 till Sunds AB. 1931 brinner Sunds herrgård ner men parken vid herrgården finns kvar. I anslutning till parken låg länge en handelsträdgård där Sundsäpplet en gång togs fram. Nuvarande ägaren Metso Paper har, i samarbete med Sköns Norra Intresseförening, 2009 inplanterat två plantor av Sundsäpplet, Medelpads landskapsäpple i anslutning till den plats där trädgården låg. Jordbruket med ladugård och stall avvecklas 1947 och djurbesättningen flyttas till Merlo. Trädgårdsverksamheten fortsatte och arrenderades av trädgårdsmästarna David Elgh och Elis Nilsson. Sågbyggnaderna rivs 1948. Klicka här för att läsa mer om Sund. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00115-2)
Den gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910. Virkesvagnar som drogs manuellt till brädgården drogs därefter av ett elektriskt lok, en ovanlig syn på den tiden. För många syntes det oförklarligt att loket kunde dra sådana lass utan att någon synlig kraft stod bakom. Det var bara en bygel som stack upp i luften. Det måste naturligtvis vara ”väret” (vädret) som drev fram den och eka var en sak som brukar drivas fram med ”vär”. Loket därför att heta ”Väreka”. Pettersson fick förtroendet att köra ”Värekan” från början och gjorde så i årtionden och sedan fick han heta ”Värekspelle”. Senare kallades loket endast för ”Ekan”. Källa: Sund Blänken nr 2-3 1953.) (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00199)
Sunds sågverk. T.h. såghuset, t.v. om såghuset pannhuset med badhus på framsidan. T.v. på högbanan syns den s.k. Värekan som drog vagnarna till stapelplatserna i brädgården. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00511)
Skönviks sågverk och arbetarbostäder och Gångvikens municipalsamhälle. T.h. Östrand fabriker. I bakgrunden Timrådalen. Bilden från 1930-talets början. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02092)
Timmerfora. Källa: ”Svenska Cellulosa Aktiebolaget Sundsvall hösten (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02119)
Johannedals sågverk i slutet av 1930-talet. Vid bildens hägra kant syns boardfabriken som byggdes 1931-1932 för tillverkning av porös board. Fastigheterna i vänstra nedre kanten är Knubben, Lillgård, Kubiken med vedbodar och utedass. Därefter syns Faktorsbostaden och J-O Lindströms hus. På Alnösida syns Gustafshamns sågverk. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02228)
Ekan Skönvik. Ekan användes för att dra timmervagnarna till stapelbäddarna. Den gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910.
Disponentbostaden "Villan", vid Skönviks sågverk med flygelbyggnader i brädgårdsområdet nära kajen. Foto/ägare Leif Öberg
Segelskutor under lastning i Skönvik sågverk 1915. Foto/ägare Leif Öberg
Herrgården vid Johannedals sågverk. Foto /ägare Tommy Thunström (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00443-1)
Johnnedals sågverk. Av sågverken inom Skön var Johannedals det yngsta. På 1870-talet gick verket under namnet Johannedals lastageplats. 1880 köper Grosshandlaren Jonas Johansson en bjälkgrop på en plats som efter honom heter Johannedal och en ångsåg byggs 1884. 1890 övertar sonen Gustaf Johansson och bildar Johannedals Trävaru Aktiebolag. 1909 uppförs ett torkhus och en ny ångsåg. Ankarsviks Ångsåg AB arrenderar Johannedals industriområde 1927 och utökar med en wallboardfabrik. Ankarsviks AB övertar Alviks Plywoodfabrik och bygger 1931/32 en fabrik för porös board och köper hela industriplatsen i Johannedal. Trähus- och snickerifabrik byggs 1938. 1940 brinner anläggningen men nya lokaler för porösa och hårda träfiberplattor tas i bruk 1944. Efter brand 1950 i plywoodfabriken i Alvik på Alnön byggs en ny fabrik i Johannedal som invigs 1952. Företaget säljs till Kungsgården-Marieberg AB i Ådalen. Trähus- och snickerifabriken i Johannedal läggs ner 1954/55 och sågverket avvecklas 1956. SCA övertar Ankarsvik AB 1956. Tillverkningsprogrammet för porös board utvidgades och tillverkning av lackerad board startar 1957. 1890 avlider grosshandlare Jonas Johansson och efterträds av sonen Gustaf Johansson. Samtidigt ombildas företaget till Johannedals Trävaru Aktiebolag. Vid infarten till industriområdet låg i många år ortens ICA-affär. Foto/ägare Ingrid Westman.
Sågverksarbetare på Johannedals sågverk. Fr.v. Eldare Edvin Forslund, okänd, Otto Holmqvist, Ernst Thunholm, Elis Nylund, okänd.
Tjänstemännen på Johannedals Boardfabrik fredsdagen 8 maj 1945. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02209)
Brädgårdarbetare vid Johannedals sågverk. Alvar Nilsson och Elof Andersson med sågställare Kalle Karlsson i mitten. Foto/ägare okänd (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02207)
Maskinverkstaden på Skönviks sågverk Ägare: Leif Öberg (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02396)
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02397)
Ägare: Leif Öberg
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02464)
Vy över nedre delan av Sund. Rakt fram Snickeriet, i mitten Stenhuset t.h. transformatorhuset. Stenhuset revs den 10 oktober 1959. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02490)
|
![]() |
