Vy över Sköns kyrka med Kyrkskolan till vänster och Sköns prästgård färdigställd 1903 i bildens mitt.  I bakgrunden syns Västland

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 00127)

Prosten  Joseph Backlund (1785-1867) som var från Indal tillträdde sitt ämbete i Sköns kyrka 1826. Prosten Backlund var den som efter en envis kamp genomdrev byggandet av en ny kyrka i Skön. Den 29 september 1850 invigdes  Sköns nya kyrka av den nyutnämnde biskopen Israel Bergman. Vid sekelskiftet 1900 samt 1969 företogs  omfattande renoveringar av kyrkan.  Foto från maj 2008.

 (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01197)

Sköns garvkapell uppfört 1890 efter ritningar av maskinisten på Sunds sågverk Jonas Håberg i Finsta.
(Ur Sköns kyrkas jubileumsbok 2000 01317)

Sköns kyrka och prästgård.
(Ur Bengt Hammarbergs samlingar 00448)

Sköns kyrka efter renoveringen 1969 med nytt kor och ny altarring.
 (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01121)

Orgel och orgelläktare i Sköns kyrka före renoveringen 1969.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01123)

Sköns församlings pastorsexpedition, f.d. prästgård. Prästgården uppfördes 1903 under Johannes Anderssons Bråtens tjänstetid som kyrkoherde i Skön.  Arkitekt var O. Österlund.

Fr.o.m hösten 2009 har Sköns Norra Intresseförening genom välvilligt tillmötesgående från kyrkan fått disponera lokaler i övre våningen för sin verksamhet. ( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01404)

Sköns kyrka. Kyrkstallar och kyrkogården t.v. T.h. Gravkapellet uppfört 1890 efter ritningar av maskinisten Jonas Håberg. I bakgrunden t.h. Sköns försörjningshem.
( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02103)

Tavla Sköns kyrka. Konstnär C. Landberg 1910. Papperskopia förvaras i Sköns Norra Intresseförenings akiv. Foto/ägare okänd.

( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02116)

Kyrkvallen Sköns kyrka på 1960-talet. Foto/ägare okänd

( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02102)

Brudkrona i Sköns församling.
Sköns församling
Protokoll vid Kyrkorådssammanträde den 3 April 1899
Närvarande: Hellberg, Ljuslin, Näslund, Sjölund, E. Westin, Olsson, E.O. Westin, och ordföranden. 
§1

Ordföranden anmälda, att en f.d. skönsbo (O.B.), som ville vara okänd, i skrivelse till församlingens kyrkoherde tillkännagifvit, att han med anledning af den förestående kyrkoreparationen beslutat förära Sköns kyrka en brudkrona, med villkor 1) att endast kyrkorådets ledamöter fingo reda på gifvarens namn och 2) att den avgift som inflöto för brudkronans begagnande, förvaltades af kyrkovärdarna samt vid lämpliga tillfällen utdeladess af dem och församlingens kyrkoherde till någon ärbar och fattig kyrkobrud för att derigenom uppmuntra till vigselförättande i kyrkan; och beslöt kyrkorådet att med tacksamhet mottaga den hederliga och vackra gåvan på de angifna villkoren, hvarom gifvaren genom ordföranden skulle underättas.
En efterlysning i Sundsvalls Tidning efter någon som använt kronan resulterade i tre svar: Ingrid och Sven Dahlin 15 sept 1951, Gunnel och Börje Källberg 5 juni 1954 och Carina och Göran Gulliusson 13 maj 1967. Foto Leif Öberg.

( Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02063)

Kyrkvallen 1898, med längst till vänster den prästgård, som byggts på 1820-talet och som 1903 ersattes av den nuvarande.
Till höger övre skolan med två klassrum och bostad för kantor/folkskollärare.
Sedan skolan lades ned i slutet av 1940-talet var huset dels församlingsgård, dels bostad för en komminister.
Huset revs sedan den nuvarande församlingsgården byggts 1983.
Den nedre skolan på bilden ersattes i början av 1900-talet av en större byggnad med två klassrum, rum för slöjd, ”kommunalrummet” tillika gymnastiksal och ett rum för bl.a. konfirmandundervisning och söndagsskolfester samt två bostadslägenheter. Detta hus brann ned 1961.
Nedanför kyrkan syns prästbordets mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader av vilka vissa användes fram till 1960-talet, då jordbruksdriften lades ner.
Längst ned till höger gravkapellet, som under 1980-talet kompletterades med kapellgården.
Foto: Hemmet. Läsning för ung och gammal/Erik Larsson.
Källa: Kyrkan och bygden. Sköns församlings jubileumskommitté 2000.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02104) 

Den 29 september 1850 invigs Sköns nya församlingskyrkan av biskop Israel Bergman.
1887 invigs Sköns kyrkogård.
1890 invigs Sköns gravkapell ritat av maskinsten Jonas Håberg
1900 återinvigs kyrkan efter ombygnad med bl a helt nytt kor.
1903 Sköns prästgård byggs.
1969 Invigning av Sköns kyrka efter en ombyggnad som bl.a. inneburit att det tidigare koret blev sakristia och ett nytt kor med en ny altarring byggts samt att kyrkan fått nya bänkar och ny färgsättning.
2000, den 1 oktober. 150-årsminnet av församlingskyrkans invigning firas dels med jubileumsgudstjänst och samtidig återinvigning efter vissa förändringar av kyrkans inre, främst ny altarring, dels med utgivande av en jubileumsskrift "Kyrkan och byggden"
Källa: "Kyrkan och byggden" Sköns kyrkas 150-årsjubileum 1 oktober 2000.

Vy över Sköns kyrka med omnejd. Till vänster om kyrkan syns Prästbordets jordbruksbyggnader och fastigheter samt kyrkskolan och dåvarande Församlingshemmet. I kyrkbacken till vänster syns f.d. sockenmagasinen för gemensam förvaring av säd för ev. nödår, missväxter o.likn. samt för hjälpbehövande samt kyrkstallar. I dungen i bildens mitt syns gravkapellet och gravplatsen.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02610) 

Sköns prästgård uppförd 1827. Det till vänster i bakgrunden synliga bostadshuset uppfördes av prosten Håkansson och flyttades efter hans frånfälle av prostinnan till Birsta. Äges numera av riksdagsman J Granström. I bildens förgrund syns prosten G Håkansson flankerad av pastor Nordberg, t. v. och folkskollärare F. A. Hägglund t. h.
Folkskollärare F.A. Hägglund var Sköns första folkskollärare och anställdes 31 dec. 1848. "Ur Skönsbygens historia" Reinhold Olsson 1948. s 159.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02498)