Sagverk | skonsnorra.eu

Sågverk

Sista stocken som skall sågas på Sunds sågverk har nu nått fram till sågramen där sågaren Ture Björn styr den mot ramen. Flera arbetskamrater har samlats för att följa stocken. Sunds sågverk avveckades 1947.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00191)

Sunds såg och brädgård på 1930-talet.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00117)

Sunds Sågverk 1939. Konsum och Sågbyggningen med tillhörande vedbodar och utedass i förgrunden. Den ljusa byggnaden på kajen till höger är den s. k. Knorken där spillvirket flisades upp.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00142)

Sunds såg och brädgård på 1930-talet.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00117)

Flygbild över Sunds sågverk och arbetarbostäder.
(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00321)

Sunds herrgård. Herrgården uppfördes i samband med att sågen byggdes 1856. Herrgården var ett timrat en- och enhalvplanshus med inglasad lanternin på taket. I herrgården fanns 21 rum. Herrgården brann ner den 2 maj 1931. (Lanternin kallas en lyktformad överbyggnad på ett tak).

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00252)

Fartyg fastspända i aktern vid dykdalberna under lastning. Bogserbåten ”Lögdö” ligger vid Hamnkontoret i väntan på ordergivning. Vid kajen pågår lastning av pråm. På bilden syns även s.k. ”splitvedsjäntor” som sorterar knubb och splitved (längre avkapade ändbitar). I bakgrunden syns Nyviks såg och brädgård på Alnö.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00206)

Stapelläggare vid Sunds sågverk.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00608)

Bränder på sågverken var ett stort problem. På Sunds sågverk hette nattvakten Uddbom.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00432-2)

Johannedals Herrgård.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00443)

Sågverkspersonal på Johannedals sågverk framför såghuset. Fotot från 1907.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 01204)

Skönviks sågverk och arbetarbostäder.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 01313)

Brädgården på Skönviks sågverk.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00882)

Sunds Sågverks bolag bildas 1856 och 1858 byggs en ångsåg. I anslutning till Sunds sågverks byggs en herrgård med ladugård, trädgård och stall. Sunds sågverk ombildas 1876 till Sunds AB. 1931 brinner Sunds herrgård ner men parken vid herrgården finns kvar. I anslutning till parken låg länge en handelsträdgård där Sundsäpplet en gång togs fram. Nuvarande ägaren Metso Paper har, i samarbete med Sköns Norra Intresseförening, 2009 inplanterat två plantor av Sundsäpplet, Medelpads landskapsäpple i anslutning till den plats där trädgården låg. Jordbruket med ladugård och stall avvecklas 1947 och djurbesättningen flyttas till Merlo. Trädgårdsverksamheten fortsatte och arrenderades av trädgårdsmästarna David Elgh och Elis Nilsson. Sågbyggnaderna rivs 1948. Klicka här för att läsa mer om Sund.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00115-2a)

Sunds sågverk.

Den gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910.

Virkesvagnar som drogs manuellt till brädgården drogs därefter av ett elektriskt lok, en ovanlig syn på den tiden. För många syntes det oförklarligt att loket kunde dra sådana lass utan att någon synlig kraft stod bakom. Det var bara en bygel som stack upp i luften. Det måste naturligtvis vara ”väret” (vädret) som drev fram den och eka var en sak som brukar drivas fram med ”vär”. Loket därför att heta ”Väreka”. Pettersson fick förtroendet att köra ”Värekan” från början och gjorde så i årtionden och sedan fick han heta ”Värekspelle”. Senare kallades loket endast för ”Ekan”. Källa: Sund Blänken nr 2-3 1953.)

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00199)

Sunds sågverk. T.h. såghuset, t.v. om såghuset pannhuset med badhus på framsidan. T.v. på högbanan syns den s.k. Värekan som drog vagnarna till stapelplatserna i brädgården.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00511)

Skönviks sågverk och arbetarbostäder och Gångvikens municipalsamhälle. T.h. Östrand fabriker. I bakgrunden Timrådalen. Bilden från 1930-talets början.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02092)

Timmerfora.

Källa: ”Svenska Cellulosa Aktiebolaget Sundsvall hösten 1966”

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02119)

Johannedals sågverk i slutet av 1930-talet.

Vid bildens hägra kant syns boardfabriken som byggdes 1931-1932 för tillverkning av porös board. Fastigheterna i vänstra nedre kanten är Knubben, Lillgård, Kubiken med vedbodar och utedass.

Därefter syns Faktorsbostaden och J-O Lindströms hus.

På Alnösida syns Gustafshamns sågverk.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02210)

Ekan Skönvik.
Ekan användes för att dra timmervagnarna till stapelbäddarna. Den gamla plankbärningen och stabbläggningen omlades till högbanor omkring 1910.

Virkesvagnar som drogs manuellt till brädgården drogs därefter av ett elektriskt lok, en ovanlig syn på den tiden. För många syntes det oförklarligt att loket kunde dra sådana lass utan att någon synlig kraft stod bakom. Det var bara en bygel som stack upp i luften. Det måste naturligtvis vara ”väret” (vädret) som drev fram den och eka var en sak som brukar drivas fram med ”vär”. Loket kom därför att heta ”Väreka”. Senare kallades loket endast för ”Ekan”. Foto/ägare Leif Öberg.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02485-1)

Disponentbostaden "Villan", vid Skönviks sågverk med flygelbyggnader i brädgårdsområdet nära kajen. Foto/ägare Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02302)

Segelskutor under lastning i Skönvik sågverk 1915. Foto/ägare Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 02290)

Herrgården vid Johannedals sågverk. Foto /ägare Tommy Thunström

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 00443-1)

Johnnedals sågverk. Av sågverken inom Skön var Johannedals det yngsta. På 1870-talet gick verket under namnet Johannedals lastageplats. 1880 köper Grosshandlaren Jonas Johansson en bjälkgrop på en plats som efter honom heter Johannedal och en ångsåg byggs 1884. 1890 övertar sonen Gustaf Johansson och bildar Johannedals Trävaru Aktiebolag. 1909 uppförs ett torkhus och en ny ångsåg. Ankarsviks Ångsåg AB arrenderar Johannedals industriområde 1927 och utökar med en wallboardfabrik. Ankarsviks AB övertar Alviks Plywoodfabrik och bygger 1931/32 en fabrik för porös board och köper hela industriplatsen i Johannedal. Trähus- och snickerifabrik byggs 1938. 1940 brinner anläggningen men nya lokaler för porösa och hårda träfiberplattor tas i bruk 1944. Efter brand 1950 i plywoodfabriken i Alvik på Alnön byggs en ny fabrik i Johannedal som invigs 1952. Företaget säljs till Kungsgården-Marieberg AB i Ådalen. Trähus- och snickerifabriken i Johannedal läggs ner 1954/55 och sågverket avvecklas 1956. SCA övertar Ankarsvik AB 1956. Tillverkningsprogrammet för porös board utvidgades och tillverkning av lackerad board startar 1957.

Plywoodfabriken byggs ut 1970/71. NCB köper Johannedalsfabriken av SCA 1976 men lägger ner tillverkningen 1982. Klicka här för att läsa mer om Johannedal.

Grosshandlaren eller “mältaren” som han kallades i offentliga sammanhang, Jonas Johansson, köper 1880 en bjälkgrop på den plats som nu efter honom heter Johannedal. Härifrån utskeppade han s.k. Hollandstimmer som bl.a. användes till dammbyggena i Holland. 1884 startar han en ångsåg med 5 ramar som ansågs vara rätt mycket på den tiden.

1890 avlider grosshandlare Jonas Johansson och efterträds av sonen Gustaf Johansson. Samtidigt ombildas företaget till Johannedals Trävaru Aktiebolag.

1927 arrenderas Johannedals industriområde av Ankarsviks Ångsåg AB och disponent W T Lindgren blir platschef.

1928 övertar Ankarsviks AB Alviks Plywoodfabrik.

1931/32 byggs en fabrik för tillverkning av porös board och Ankarsvik AB övertar hela industriområdet i Johannedal.

1938 byggs en trähus- och snickerifabrik.

1940 utbryter brand med stora driftsstörningar.

1952 är en ny plywoodfabrik som ersättare för Alviksfabriken färdigbyggd i Johannedal. Ekonomiska svårigheter gör att företaget säljs till Kungsgården- Marieberg AB i Ådalen.

1954/55 upphör tillverkningen vid trähus- och snickerifabriken och sågverket avvecklas 1955.

1956 övertar SCA Ankarsvik AB genom köpet av Kungsgården-Marieberg AB.

1976 köper NCB Johannedalsfabriken av SCA.

1982 läggs Johannedalsfabriken ner.

Vid infarten till industriområdet låg i många år ortens ICA-affär. Foto/ägare Ingrid Westman.

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 01575)

Sågverksarbetare på Johannedals sågverk. Fr.v. Eldare Edvin Forslund,

okänd, Otto Holmqvist, Ernst Thunholm, Elis Nylund, okänd.

Edvin Forslund, Paul Utterström. Foto/ägare okänd

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02021)

Tjänstemännen på Johannedals Boardfabrik fredsdagen 8 maj 1945.

Bakre raden fr.v.: Ivar Sandberg, Sven Eriksson, Sven Olof Öberg, Johan Högman, Nils Nilsson, Felix Lundgren, kusken Norberg, Erik Orre, Fritjof Eriksson, Johan Skoglund, Konrad Nordin, Hugo Vestman, Viktor Olsson.

Mellanraden fr.v.: Ove Gabrielsson, (ing. Ahlberg, Defibrator), okänd, Petrus Sjöblom, Sten Rasch, Hellsvik, Ivan Lindström, Valdemar Edlund, Lindström, C.A. Näsman, Karl Karlsson, Bertil Lindström.

Sittande fr.v.: Herbert Lindholm, Gunnar Nyberg, Robert Söderberg, okänd, okänd. Foto/ägare Leif Öberg

(Ur Sköns Norra Intresseförenings arkiv 02209)